Historia

Historia

 

Det var år 1757 då rusthållaren på Orijärvi, Johan Isaksson eldade på sin gård. När elden slocknade upptäckte han i askan underligt glimmande stenar. Han visade dessa stenar åt Koskis bruks förvaltare Anders Holmberg. Detta fynd väckte stort intresse, i stenen fanns nämligen värdefull koppar.

Uppgiften om kopparfyndet spred sig snabbt och redan 1765-1766 byggdes Kärkelä kopparhytta på initiativ av Robert Finlay. Kopparverket var det första i landet. Verksamheten fortsatte i 116 år och upphörde år 1882. Glansperioden för verksamheten pågick under perioden 1780 till början av 1800-talet.

Robert Finlay gick i konkurs år 1771 och bruket överfördes först på ett konkursbolag och senare, år 1778, på det holländska handelshuset Jean&Carl Hasselgren. År 1778 löste Bengt Magnus Björkman in Kärkelä bruk. Under hans tid blomstrade bruksverksamheten bl.a på grund av Napoleonkrigen, men år 1820 tog högkonjukturen slut. Hösten 1822 sålde Bengt Ludvig Björkman, son till Bengt  Magnus Björkman, Kärkelä bruk till apotekaren John Jacob Julin.

År 1883 då Fiskars bolaget blev ägare till Kärkelä, idkades enbart jord- och skogsbruk på gården. Det fanns ett hundratal Ayshire kor på Kärkelä. På gården idkades också meijeriverksamhet.

Det kan nämnas att  arbetarna fick en del av sin lön i Kärkelä "mynt", metallbitar i olika storlekar. Med dessa kunde arbetarna köpa mjölk och smör i meijeriet.

År 1961 såldes korna och till gården skaffades 260 suggor men redan i slutet av 1960-talet sålde också de. Efter det övergick gården till enbart jord- och skogsbruk.

De flesta byggnaderna på Kärkelä är från 1800-talet, enbart ett fåtal från 1700-talet. Den äldsta byggnaden på området är smedjan.

Huvudbyggnaden uppfördes 1786 och fungerade som förvaltarens hem och brukskontor. Gavlarna byggdes till år 1843 och 1857. Ritningar från år 1843 finns bevarade. Idag fungerar huvudbyggnaden som privatbostad.

Vid forsen fanns en såg, som byggdes redan på 1730-talet av Fiskars brukspatron John Montgomery. Dess verksamhet pågick ända fram till 1960-talet.

År 1920 hyrde Orijärvi Grufbolag av Fiskars bolag Kärkelä å och rätten att bygga ett vattenkraftverk. Kraftverket byggdes år 1922 och verksamheten började redan år 1923. Eftersom kraftverket inte fungerade tillräckligt effektivt för gruvbolagets behov, sades hyresavtalet upp redan år 1925. Kraftverket var dock i drift ända in på 1970-talet. Det levererade elektricitet åt Kärkelä med omnejd.

På området fanns också butik och en skola.

 

Historia

Kärkelä idag

År 1988 köpte Mariana och Franz von Limburg Stirum Kärkelä bruk, som år 1822 köpts av Marianas farfars farfar John Jacob Julin.

På området finns ca 20 stugor, före detta gamla arbetarbostäder av vilka de flesta är uthyrda åt sommargäster.

Åkrarna på Kärkelä arrenderas sedan år 2002 till de lokala jordbrukarna Tero Mikkola och Jukka Huittinen.

En del av den gamla ladugårds- och mejeribyggnaden är uthyrd åt en hästföretagare. Kärkelä är igen, efter ca 50 år, en hästgård. I stallet finns ca 25 hästar. Stallet är renoverat och utbyggt samt en ridplan byggdes år 2009 på den plats där svinhuset stått.

I mejeribyggnaden finns förutom vagnsmuséet under somrarna en butik som säljer häst- och ridproduk
ter